#digikollo spanar om snapchat/instagram stories 

Det här inlägget blir lite spaningar från vår session om Snapchat o instagram stories på #digikollo den 24 september.
Efter handräcknings-poll visade det i gruppen att samma personer som använt snapchat stories också använder instagram stories. Även om man ändå föredrog snapchat, eftersom det är original.

Vi pratade lite om hur vi använder stories men ville också få lite nya idéer om hur organisationer kan använda konceptet. Några saker att fundera på är om man tänker att man når yngre målgruppen genom snapchat; varför vill man nå dem? Blir du relevant när du försöker göra samma sak med snapchat som du gör på andra plattformar? Behöver man vara under 20 för att förstå vad de yngre gör? Eller finns det ett kommunikativt lager som erfarna personer kan bidra med?

Samtalen gick åt flera håll, vilket jag tyckte var bra!

Apropå hur organisationer använder snapchat o stories kan jag i efterhand bidra med spaning att nya moderaterna nu går ut med sitt snapchatkonto på så sätt att olika gäster får ta över kontot ett tag. (Såg det på Twitter). Även kommuner och liknande borde kunna ha det greppet där peer pratar med peer.

Vad gör en organisation med de som vill prata med dig på snapchat?

Som kommunikatör blir jobbet mer åt att coacha intressanta personer att skapa själva innehållet. Än att försöka ”låtsas” vara autentiskt. Eller skapa proffsig storytelling beroende på målgruppens förväntning. Det går i båda riktningarna.
Och en spaning till. Nu kommer Snap Specs att konkurrera med Google glass?

Glöm inte att titta på Sara Öhmans jättefina film från #digikollo!

Vi är så bra tillsammans! #ggm16

Det går bra nu. I helgen var det tech-konferens Better togetHer med Geek Girl Geetup. Det var  social innovation och socialt entreprenörskap som var eventets tema.

 

Alla kan inte göra allt men vi så mycket bättre saker tillsammans. Och det var också tydligt! Det går så bra så det går nästan för bra.

Kompis Sverige som matchar ihop nya svenskar med etablerade svenskar har många som vill vara med! Så många att organisationen inte kan ta in fler innan sommaren. Natassia Fry & Pegah Afsharian, Kompis Sverige.

Tjejer kodar berättade om den lilla efterlysning på Facebook som de tänkte skulle samla 5-10 tjejer på improviserad kodcamp i Barcelona – istället blev det hundratals anmälda! Hur gör vi nu?  tänkte Hanna Pettersson & Maria Selting, Tjejer kodar.

Ljusfestival i London, hur många tror vi kommer? Några hundra, några tusen? Nä, det kom runt en miljon på Lumiere London i januari 2016 (Källa:  Visit London). Frida Wikström visade ljusgraffiti och fortsätter komma på nya konstprojekt med teknisk twist. Floating Pictures  och Floating Pictures på facebook.  Bonusfilm här nedanför!

Light graffiti from frida wikström on Vimeo.

Och det finns inget glastak i innovation! Här är det det du, din unika idé som har alla möjligheter tycker Mona Abou-Jeib Broshammar, Give it forward.

Nätverket Give it forward fick 22000 nya medlemmar under ett år. Här finns det utrymme för fler! För när kvinnor i alla branscher börjar dela med sig av de osynliga  jobben går det bättre för alla. Här är verkligen sharing is caring det som lyfter alla.

video.geekgirlmeetup.comDetta var bara några smakprov på alla inspirerande presentationer och talks under eventet Better TogetHer den 28-29 maj på tekniska muséet. Jag försökte vara lite taktisk och gå på det som inte filmades i stora eventsalen. Så de får jag se i efterhand på video.geekgirlmeetup.com/

27268223016_8625f1e34c_o

Johanna Davidsson – Solosister

Intensiv helg där jag dessutom ansvarade för att snapchatta och fota under eventet. Men ändå så energigivande att det går riktigt bra när vi skapar tillsammans! En sån skillnad i inställning att inte säga ”tungt” utan ”relativt lätt” som äventyrerskan och sjuksköterskan Johanna Davidsson. solosister.se

Det ska jag också börja med.

Det här var lätt!

 

Musik är politik


Jag har hört att det inte bara var ryska toppolitiker som blev kränkt av Ukrainas vinst i Esc? Eller kränkta…  Flera säger att det inte var rätt låt som vann för att den innehöll för mycket politik. Jag tyckte den innehöll känsla. Riktig jävla in-your-face känsla!

Om Ryssland protesterar mot folks röster kan jag tolka som dåliga förlorare.

Om Rysslands politiker lämnat in protest mot folks röster kan man även tolka det som försök till kulturcensur. Och politik.😉

Om politiker kräver att musik bara ska vara underhållning för folket och aldrig kritisera uppåt. Att Putins politiker i Duman inte fattar att kultur inte kan styras, det kan jag köpa. Men ni andra? Vakna upp. Läs på om Krim. Slå upp en historiebok om 1944. Självklart inte en censurerad från Sovjet då såklart.

Nej, vi kommer inte gnola runt på vinnarlåten. Vi kommer inte bada i fontäner under sportevenemang till låten ”1944”. Men vi kan lyssna inåt. Även utan den bakgrunden blev jag ärligt berörd av Ukrainas bidrag. Jädrar vilken pipa Jamala har också! Allt är inte party i världen. Det finns smärta och sår som kan visas och läkas med musik. Det finns revolutioner som skapas med musik. Tänk bara på negro spirituals, på spanska fados, på brittisk punk, på sydafrikanska kampsånger för att frige Nelson Mandela. Eller tänk på Timbuktu, Laleh och på rockens grundbudskap. Det är inget tralala och låt oss supa oss fulla i skumparty på Ibiza. Det är vilja, kraft och kamp = politiskt.

Man kan inte tävla i musik. Det är okej att ha ha olika favoritlåtar. Men folkets röster ska man inte tysta.

Hejja Ukraina! Jag vill lyssna på mer Ukrainsk musik. Kan jag börja med att googla loss på Jamala eller finns det andra tips?

En enda dag kan män hålla käften

Det var den 8:e mars och internationell kvinnodag. Denna dag på året blir jag extra frustrerad. Det är en dag att lyfta frågor om jämlikhet för kvinnor. Och ändå kan de inte låta bli att lägga sig i. Män. Män tog som vanligt plats även på kvinnodagen. De skulle raljerande, mansplainande tala om för oss kvinnor vilka frågor vi borde drivit den dagen istället. (Ja jag pratar tex om dig Birro!) Män håller tal på 8 mars, för de vill ju oss så väl. Med andra ord; vi har inte tillräckligt med kvinnor att föra vår talan. Säger vem?
Jag blir faktiskt förbannad. Och jag tycker att jag har rätt till det åtminstone EN sketen dag per år!

Jag är faktiskt benägen att hålla med Carolina Farraj. Hur mycket jag än gillar vad Joakim Lamotte gör så har hon en poäng.

Vore inte det spännande? Inte en enda av tv- eller radio-kanalerna tog chansen att på 8 mars ha en tablå med bara kvinnor. Inte en enda tidning kunde låta bli att under EN enda dag lyfta fram män.

Hur skulle den dagen se ut? Ja ni skulle få höra och se kvinnor uttrycka sig utan att bli avbrutna eller bedömda av män. Ni skulle få se flera kvinnor tala om jämlika löner, andra kvinnor driva frågor om jämställdhet i hela världen. En del skulle prata om mäns våld mot kvinnor. Om systematiska förtryck och våldtäktskultur. Vi skulle kunna prata om lesbiska kvinnors utmaningar, om mens, om att kvinnor på film måste leva upp till orimliga ideal.

Men andra kvinnor skulle kanske prata om alla uppfinningar och framsteg som kvinnor stått för i historien. Och framtidsvisioner! Hur många kvinnor som skapar nya lösningar, som driver företag. Som leder länder och stater.
Och ni män, som lyssnar och antecknar skulle se att kvinnor är olika! Kanske skulle det leda till att sluta bunta ihop alla kvinnor i en grupp och säga gammalmodigt ”ja se kvinnor, det är typiskt er”.

mansplaining-feminism”Meh! Inte alla män!” Nej vi VET! Men det finns män som anser sig vara feminister som inte kan låta bli att tala å kvinnors vägnar.
En dag om året, det är allt jag begär. Resten av året delar vi såklart på utrymmet, lönen och ansvaret. Eller hur?

Resten av året kommer vi formulera oss vänligt och respektfullt till varandra. Även de tramsigaste nättrollen. För vi vill ju inte skada eller gå på någons tår. Eller hur?

Eller så skiter vi i allt den 8 mars. Tänk om vi kvinnor bara inte dök upp på jobbet den dagen? Och hemmets projektledare sade upp sig? Det blev nog tomt då…

 

Bonusmaterial: 35 saker kvinnor tvingas höra. Från Amelia.

Bonusmaterial två: Damernas dag – dra åt helvete alla gratulerande dudes av Fifty Scents.

Twitter är svårt – nej Twitter är lätt 

twitter-logo-birdNär jag skulle utbilda en avdelning på jobbet i sociala medier häromdagen, var det flera som sa att Twitter är svårt. Instagram är lätt tyckte de, du lägger ut bilder och gillar bilder. Men Twitter förstod de inte.

Jag har själv varit på Twitter sen 2009 så nu måste jag i mitt huvud resa tillbaka till när jag tyckte Twitter var svårt.
Egentligen vill jag bara säga ”nej! Twitter är lätt!” Du måste bara ta det i små steg. För allt är svårt i början.

  • Du startar ett konto. Numera ger Twitter förslag på kända twittrare att följa. Du följer fem av dem. Du läser lite.
  • Du hittar den där rutan där du skriver själv. Börjar skriva lite och sen säger Twitter ifrån om du skriver för långt.
  • Du undrar vem som läser. Ingen läser dig?? Aha! Du har inga följare. Du ropar alltså rakt ut. Det här skiljer sig inte från instagram. Inga följare-ingen reaktion.

Hur gör du i verkliga livet för att skapa dialog? Du säger ”hej” såklart.  På Twitter lär du dig att säga hej med ”@”.

Det är ingen idé att säga hej till t ex Jonas Gardell – som du troligen började följa, eftersom han kom upp som förslag. Jonas har alldeles för många följare. Så prata med några kompisar och hör om de finns på Twitter. Börja twittra lite med dem.

Ja. Det är enkelt, du behöver bara våga prova dig fram. Var inte rädd för att göra fel. Ingen förväntar sig att en nybörjare ska vara perfekt. Så ta det lugnt! Be folk om tips på bra personer att  följa. Använd sökrutan på Twitter och sök på ämnen och personer som intresserar dig!

Tre tips för att komma igång

(från Mediamänniskans Nybörjarguide till twitter!)

  1. Följ många människor för att få en känsla för vad folk snackar om på Twitter och hur det går till.
  2. Delta i diskussionen! Det roligaste med Twitter är att det är socialt accepterat att börja prata med vem som helst, eller svara på vilket tweet som helst. Självklart med en trevlig attityd och med respekt.
  3. Återvänd till taggar du tycker är intressanta för att följa specifika ämnen. När det allmänna ”tjattret” i huvudflödet blir för stort och övermäktigt är olika hashtags mer behagliga flöden att överblicka. Där kan också intressanta diskussioner uppstå.

Sök även på #ffse. Det är en förkortning för Folllow Friday Sverige och används för att tipsa om bra personer att följa.

Och jo säg hej! Säg hej till mig, jag heter @anasoux på twitter.

Förresten. Jag försökte hitta en youtube-film om twitter för nybörjare. Tyvärr fanns ingen på svenska. På mitt jobb på Vårdförbundet har jag gjort svenska (filmade) lektioner i twitter, men de är än så länge bara för internt bruk. Fråga mig om du jobbar på Vårdförbundet! För er andra kan jag tipsa om den här på engelska:

Say after me: ”Twitter är lätt!”