#digikollo spanar om snapchat/instagram stories 

Det här inlägget blir lite spaningar från vår session om Snapchat o instagram stories på #digikollo den 24 september.
Efter handräcknings-poll visade det i gruppen att samma personer som använt snapchat stories också använder instagram stories. Även om man ändå föredrog snapchat, eftersom det är original.

Vi pratade lite om hur vi använder stories men ville också få lite nya idéer om hur organisationer kan använda konceptet. Några saker att fundera på är om man tänker att man når yngre målgruppen genom snapchat; varför vill man nå dem? Blir du relevant när du försöker göra samma sak med snapchat som du gör på andra plattformar? Behöver man vara under 20 för att förstå vad de yngre gör? Eller finns det ett kommunikativt lager som erfarna personer kan bidra med?

Samtalen gick åt flera håll, vilket jag tyckte var bra!

Apropå hur organisationer använder snapchat o stories kan jag i efterhand bidra med spaning att nya moderaterna nu går ut med sitt snapchatkonto på så sätt att olika gäster får ta över kontot ett tag. (Såg det på Twitter). Även kommuner och liknande borde kunna ha det greppet där peer pratar med peer.

Vad gör en organisation med de som vill prata med dig på snapchat?

Som kommunikatör blir jobbet mer åt att coacha intressanta personer att skapa själva innehållet. Än att försöka ”låtsas” vara autentiskt. Eller skapa proffsig storytelling beroende på målgruppens förväntning. Det går i båda riktningarna.
Och en spaning till. Nu kommer Snap Specs att konkurrera med Google glass?

Glöm inte att titta på Sara Öhmans jättefina film från #digikollo!

Annonser

Opinionsarbete i sociala medier 2013 – är det kört?

Detta var rubriken för en session jag föreslagit till SSMX i slutet av februari. Nu börjar det närma sig…
Hur var det jag skrev? Och kan ni bidra med förslag och idéer?

”Går det att jobba med opinionsarbete i sociala medier 2013? Eller är det ”för många” som vill få ut sina budskap? Har #Almedalen blivit för stor? #svpol blivit kidnappad? Vilka är de nya knepen?Jag vill gärna ha en öppen session där alla som vill kan bidra med idéer, exempel och trendspaning. Jag menar inte marknadsföring av produkter och tjänster, utan idéer och påverka politiker och makthavare.”

Egna idéer

Gilla-boken

Gilla! – dela engagemang, passion och idéer via sociala medier
av Brit Stakston

Att driva opionion är inte något som en person kan göra alldeles ensam. Bra opionsarbete bottnar i engagemang hos många. Då borde ju sociala medier vara alldeles utomordentligt för det! Men det finns många som bara kommer till ”slacktivism”. De gillar en sida på facebook, men det är också allt. Lite lata aktivister?

Några punkter jag funderar kring just nu:

  • Från Gilla till Göra. (Här kan man utgå från boken Gilla av Brit Stakston, där du bland annat hittar engagemangspyramiden)
  • Kan man gamefiera engagemang? (ska försöka ta fram konkret exempel!)
  • Hjältar och förebilder. (Det här tror jag är riktigt viktigt)

Väcker dessa punkter några tankar hos er? Bidra gärna i kommentarsfältet! Som ni kanske märkt så innehöll gårdagens blogginlägg en låååång Storify över dagsaktuellt opionsarbete i medier och sociala medier. Det var inte mitt mest lästa blogginlägg kan jag avslöja… så ni var helt fel målgrupp för det inlägget. 😉 Men det visste jag nog innan.

Vad är SSMX?

SSMX – Stockholm Social Media Exchange – är en årlig okonferens (eller knytkonferens) i digitala mediebranschen. Där möts många av oss för tredje året i en härlig mix där deltagarna själva skapar innehållet. Jag skrev om tankarna kring både innehållet och unconferens som fenomen i tidigare blogginlägg:  ”Alla på vinterminglet har fel” (hoppsan! som ni kommer märka har jag ändrat mig på flera punkter efter det… ) och  ”Knytkonferens är lite som ett fackförbund” .

Stockholm Social Media Exchange

Min topp-5-lista från SSWC

Det oändliga minglet

Ännu fler tankar efter Sweden Social Web Camp den 16 till 19 augusti. Det här tyckte jag var bäst:

1. Alla dessa genomtrevliga energiska människor! De var fulla av kraft, ville rädda världen och dela med sig. Vart man än vände sig fanns det en människa med en önskan att lära sig och få veta vem just du är. Ingen ”in-crowd”, inget uteslutande. Alla minglade, alla skulle med. Alla skulle dansa!

2. Sången och dansen. Världens roligaste och nördigaste allsång. ”Jag trivs bäst i öppna nätverk”. Vi sjöng med otrolig inlevelse! Lunchbeat mitt på dagen i ladan. DJs som anordnade dansevents med teknisk twist. Det kändes helt självklart att delta i Lunchbeat även på ett 30-gradigt tåg på väg hem.

Det oväntade 2: Fotbollsmatch med uppblåsta plastbollar som en offtopic-session en kväll.

3. Det oväntade. Jag råkade hamna på ”fel” session ett par gånger, men fick lära mig något helt annat då! Hamnade på start-up session (en av grundarna av Fyndiq)- och jag har inga direkta planer på att sätta igång en start-up. Men intressant att höra att så många startar eget och jobbar med det de brinner för och de personer de själva väljer.

4. Maten och personalen på Tjärö. Alltid god mat i rättan tid. Det fanns alltid kaffe. Personalen var supertrevliga och inget var något problem för dem. Smidiga matköer med mycket mingel. På kvällen fanns det ett bord fullt med vattenkannor och muggar till slla svettiga dansare (och andra) Respekt!

5. Vädret. Hur mycket tur kan man ha?! Strålande solsken mest hela tiden. Ljumma kvällar med fantastisk kvällssol över alla rosé/rom/whiskey/vatten-mingel. Lite pytteregn på lördag förmiddag som snabbt gick över. Gummistövlarna behövde max en timme, eller inte alls

Jag har faktiskt INGENTING att klaga på! Kanske att jag inte hann göra allt, prata med alla men dygnet hade ju inte fler timmar och fyra dagar inklusive resa var en bra längd på det hela. Nu följer vi upp på fredag efter jobbt med übersocial och fortsätter det oändliga minglet. Med eller utan badge? 😉

Kolla även min version av SSWC på Pinterest: